Kör så funkar det

I en kör har du möjlighet att genom musiken få utlopp för din kreativitet och att skapa tillsammans med andra. Kör är kanske ett av de finaste exemplen på praktisk demokrati, eftersom det konstnärliga resultatet förutsätter ett aktivt engagemang av varje deltagare. Hundratusentals människor i Sverige satsar en stor del av sin fritid på att sjunga i kör.

Det finns olika typer av körer:
Barnkör kan vara en flickkör, gosskör eller bestå av både flickor och pojkar. Det finns ungdomskörer, manskörer, damkörer och seniorkörer/pensionärskörer. Begreppet blandad kör innebär att kören består av både kvinnor och män.

Dessutom finns körer som specialiserar sig på en viss genre, tex gospelkörer ( Junikören Gospel).
Vissa grupper blandar körsång och teater. Det finns musikalkörer, skolkörer, arbetsplatskörer, folkmusikgrupper, projektkörer, mindre vokalensembler osv osv…

En del körer är knutna till kyrkan, andra är fristående körer som har en mer profan inriktning. Körsverige visar alltså upp en otrolig bredd. Allt ifrån ”Jag kan inte sjunga-körer” till halvprofessionella ensembler..

De flesta körer är ideella föreningar med egen styrelse, egen ekonomi och de bestämmer tillsammans sin verksamhetsinriktning. Dirigenten har det musikaliska ansvaret, men kören organiseras ofta av körmedlemmarna i samråd med dirigenten.

Om du är sugen på att sjunga i kör, kontakta oss i Junikören Gospel

 

Rösten så funkar den

Sång är för många livsglädje och ger energi. Men hur påverkar sången oss egentligen? Är det bevisat att det finns en koppling mellan körsång och hälsa?

För att kunna sjunga väl är det bra att ha en medvetenhet om sin egen kropp. Vi sjunger inte bara med de muskler som finns i halsen, snarare med de muskler som håller kroppen i balans och de muskler som styr utandningsluften. En god hållning gör att andningen lättare kan fungera och din ton har större förutsättningar att klinga bra. Genom uppvärmningsövningar hittar man sambandet mellan andning och tonproduktion.

Andning

Man menar att den kvalitativt bästa tonen fås med en jämn luftström genom stämläpparna (= stämbanden). Tonen bildas genom att stämläpparna sugs mot varandra när luften strömmar genom dem. Stämläpparna börjar vibrera och en ton uppstår. Denna ton förstärks sedan i de akustiska rum, håligheter som finns runt luftvägarna.

Tonen lever av den luft som vi låter passera. Om vi skjuter på med för mycket luft blir tonen antingen ”läckig” eller pressad. Därför är det viktigt att kunna styra utandningen med andningsmusklerna i buken och bröstkorgen. Balansen mellan inandningsaktivitet och utandningsaktivitet kallas ofta sångstöd eller helt enkelt stödet.

Klang

I traditionell körsång eftersträvar man en så klangrik röst som möjligt. Det får man genom vidgade resonansutrymmen. Man sjunger med avspänd käke, stor plats i munhåla och svalg. I nasalerna m, n & ng nyttjar man även näshålan som resonansrum eftersom luften/ljudet passerar via näsan just på dessa språkljud. Man brukar säga att det är vokalerna som bär sången.

I olika musikaliska genrer finns andra klangideal, dvs man nyttjar resonansrummen på andra sätt. Vi kan höra skillnad på en amerikansk gospelkör, en traditionell nordisk kammarkör och en folklig bulgarisk damkör tex. De använder rösterna olika och stilidealen skiljer sig åt.

Artikulation

För att publiken ska förstå en sångs textinnehåll är det viktigt att göra skillnad på språkljuden, att artikulera.  Vad kan man då förändra? Vokalerna bildas med hjälp av läppar, tunga och underkäke.

Våra vokaler är antingen rundade, dvs utförs med rundade läppar (tex y) eller orundade (tex e) och de kan dessutom vara framtunga (ligga längre fram i munnen, tex y) eller baktunga (längre bak, tex å).

Konsonanterna bildas med hjälp av läppar (tex pe- be), tungrygg (tex ke-ge) och tungspets (tex te-de). Dessutom har vi kombinationen läpp mot tand (tex fe-ve). Körsång vill man höra texten samtidigt som klangen inte får spreta för mycket pga för stor skillnad i vokalljuden. Det kan ibland bli ett dilemma. Därför är det viktigt att lyssna och öva för att hitta balansen.

Skarvar

De flesta sångare, kvinnor som män, besväras då och då av att rösten inte låter lika vacker över alla toner i omfånget. Det kan upplevas som om rösten tar ett skutt eller klickar över i ett annat läge. Denna abrupta förändring i stämläpparnas arbete kallas för skarv eller registerbrott.

Var skarvarna finns varierar från person till person och från dag till dag. Vissa personer besväras inte alls av skarvar i rösten. Man kan lära sig att hantera sina skarvar och få mjuka övergångar med hjälp av röstövningar.

 

Röstlägen

Körens olika stämmor brukar delas upp i sopran, alt, tenor och bas. Vilken stämma som passar dig bäst kan variera genom livet och du kan också träna upp ditt omfång, dvs ju mer van du är att sjunga desto fler toner kan du klara av.